Regina Caeli
alt. Himmelens drottning
Mariansk antifon som ersätter Angelus under påsktiden, från påskdagen till pingstdagen. Den bes stående, som tecken på segern över döden.
Källa: Vatican News (svenska), vaticannews.va/sv/paven-franciskus/regina-coeli.html. Antifonen även i Oremus (2004), bön nr 438
Vatican News
Himmelens drottning, o gläd dig, halleluja, ty han, som du fick föda till jorden, halleluja, är uppstånden, efter Skriften, halleluja, bed nu för oss till Herren, halleluja. Gläd dig och jubla, Jungfru Maria, halleluja, ty Herren är sannerligen uppstånden, halleluja. Låt oss bedja. Gud, du som genom din Sons, vår Herre Jesu Kristi uppståndelse har glatt världen: Vi ber dig: låt oss, på Hans Moders, Jungfru Marias förbön, uppnå det eviga livets glädje. Genom samme Kristus, vår Herre. Amen.
Oremus (2004) har bara antifonen, med samma ordalydelse. Versen och slutbönen kommer från Vatican News.
Om bönen
Från liturgin
- Ålder
- Troligen 900- eller 1000-talet
- Författare
- Okänd
- När
- Påsktiden, i stället för Angelus
Namn
- Regina Caeli · latin, ”himlens drottning”, efter de första orden
- Himmelens drottning
- Regina Coeli · äldre latinsk stavning
Historia
Regina Caeli är en av kyrkans fyra stora marianska antifoner. Vatikanens direktorium om folkfromhet daterar den troligen till 900- eller 1000-talet. Den förenar inkarnationen, ”han, som du fick föda till jorden”, med påskens glädje, ”är uppstånden”.
Vem som skrev den är okänt. En legend berättar att påve Gregorius den store hörde änglar sjunga de tre första raderna en påskmorgon i Rom och själv lade till den fjärde.
Franciskanerna sjöng antifonen efter completorium under 1200-talet, och genom dem spreds den i Rom och till resten av kyrkan.
Påve Benedictus XIV bestämde den 2 april 1742 att Regina Caeli ska ersätta Angelus under påsktiden. Antifonen sjungs eller bes stående, som ett tecken på glädjen över uppståndelsen.
I rosenkransen
Regina Caeli hör inte till rosenkransen. Den bes som Angelus, morgon, middag och kväll, från påskdagen till pingstdagen.