Apostoliska trosbekännelsen
alt. Apostolisk trosbekännelse
Den kortare trosbekännelsen från Romerska kyrkan. Traditionellt böjd vid krucifixet i rosenkransens inledning.
Källa: Katolska kyrkan i Sverige
Katolska kyrkan i Sverige
Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, himlens och jordens skapare. Och på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre, som blev avlad genom den helige Ande, föddes av jungfru Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod på tredje dagen från de döda, steg upp till himlen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida, och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Jag tror på den helige Ande, den heliga katolska kyrkan, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, köttets uppståndelse och det eviga livet. Amen.
Standardval för rosenkransen i de flesta katolska traditioner.
Om bönen
Från fornkyrkan
- Ålder
- Grunden från Rom på 100-talet
- Nuvarande form
- Färdig omkring år 700
- Användning
- Kyrkan i Roms gamla dopbekännelse
Namn
- Apostoliska trosbekännelsen
- Credo · latin, ”Jag tror”
- Symbolum Apostolorum · latin, ”apostlarnas bekännelse”
Historia
Trosbekännelsen kallas apostolisk eftersom den räknas som en trogen sammanfattning av apostlarnas tro, inte för att apostlarna skrev den. Katekesen beskriver den som Roms gamla dopbekännelse.
En legend från fornkyrkan berättar att de tolv apostlarna skrev den tillsammans på pingstdagen och att var och en bidrog med en sats. Rufinus återger berättelsen omkring år 400. Historiker ser den som en legend.
Grunden är den gamla romerska dopbekännelsen, som fanns i Rom redan på 100-talet. Namnet Symbolum Apostolorum möter vi första gången i ett brev från synoden i Milano omkring år 390. Den form vi ber i dag var färdig omkring år 700.
I rosenkransen
Johannes Paulus II nämner att man på vissa platser börjar rosenkransen med trosbekännelsen.
I appen kan du välja mellan apostoliska och nicenska trosbekännelsen i inställningarna.
Andra varianter
Sveriges kristna råd (1996)
Den ekumeniska översättningen av den apostoliska trosbekännelsen som antogs av Sveriges kristna råd 1996.
Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, himlens och jordens skapare. Jag tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre, som blev till som människa genom den heliga Anden, föddes av jungfrun Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod från de döda på tredje dagen, steg upp till himlen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Jag tror på den heliga Anden, den heliga, katolska kyrkan, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet. Amen.
Källa: Sveriges kristna råd, Låt oss be och bekänna (1996)
Svenska kyrkan (1986)
Den apostoliska trosbekännelsen i Vi-form som den återges i Den svenska kyrkohandboken och psalmboken.
Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Amen.
Källa: Den svenska kyrkohandboken / Den svenska psalmboken (1986)